Vem betalar för högskolornas forskning?

 

Nyligen arrangerade Kungliga Fysiografiska sällskapet i Lund (17/5) en konferens på temat "Hur styrs forskningen?" Där uttrycktes bekymmer över att enkäter har visat att allmänheten har förlorat förtroendet för forskningen och för forskarsamhället. Detta sågs som ett problem därför att det kan betyda att väljarna i framtiden kommer att bli mindre positiva till att satsa skattemedel på forskning, särskilt på forskning som inte kan förväntas ge omedelbar avkastning (dvs onödighetsforskning, som inte kan genomföras utan samhällets stöd).

 

Ur mitt perspektiv är detta förbryllande. Tvivel och misstro är vetenskapens fundament. De flesta vetenskapliga rapporter kan kritiseras som felaktiga eller undermåliga i redovisningen av data och/eller enfaldiga i tolkningen av dessa data. Orsaken till min reflexmässiga misstro mot vetenskapliga rapporter är vetskapen om att all kunskap är provisorisk och bristfällig och att det bara är en tidsfråga innan den välts över ända av ny (provisorisk) kunskap.

 

Förtroende och tillit eller tvivel och misstro

 

För mig hade det varit mycket mer oroande om allmänheten hade haft oreserverad och obegränsad tilltro till vetenskapens alla landvinningar.

Tage Danielsson har formulerat det bra: "Tron kan försätta berg men tvivlet kan sätta tillbaks dem igen".

Det finns några aktuella exempel på allmänt accepterade sanningar som av och till sätts ifråga:
Att fett och kolesterol orsakar fetma och åderförkalkning är en allmänt vedertagen sanning. Men ett stort antal välrenommerade forskare har en annan uppfattning.

Människor blir allt fetare medan de lärde tvistar om det är fett eller kolhydrater som är boven. Tvistar är för lite sagt - det råder närmast krig mellan företrädarna för de olika synsätten.

Klimatfrågan är svår och komplicerad. Ingen kan förneka att människan skapar förfärliga globala nedsmutsningsproblem som måste åtgärdas om vi ska kunna hoppas på ett drägligt liv i framtiden. Men frågan är om den pågående klimatförändringen återspeglar cykliska förlopp som går att följa under årtusenden eller om den orsakas av människans nedsmutsning av naturen. Ett antal kunniga debattörer, som idag förhånas och riskerar sitt vetenskapliga anseende, menar att klimatförändringarna är utom vår kontroll.

Förvärvade egenskapers ärftlighet är något som avfärdats av alla evolutionsbiologer sedan Darwin - men det fenomen som kallas epigenetik ställer alla invanda föreställningar om ärftlighet på huvudet.

Läkemedel är en nyttighet som ifrågasätts av få - men långt fler individer dör av läkemedels-relaterade problem (biverkningar!) än i trafikolyckor. Till detta kommer att screening för sjukdomar och förändringar av normalvärden skapar stora skaror "sjuka", vars sjukdom " kräver" medicinering. Mänskligheten kan delas in i två kategorier, "sjuka" (som bör behandlas) och ännu icke påvisat sjuka. Den förra gruppen ökar alltmer i antal. Den pågående medikaliseringen av befolkningen är ett oroväckande uttryck för människors alltför stora tilltro till vetenskapen.

Forskningens företrädare borde aldrig förtröttas i sin strävan att sprida misstro och tvivel kring forskning över huvud taget och grundforskning i synnerhet. Meningsmotsättningar är forskningens livsluft.

Rolf Håkanson

 

 
Kommentarer
 
 
Louise Bringselius  (www.bringselius.se)
 

Det är sant att forskningen ska tåla att bli ifrågasatt - det gäller alla aktörer med auktoritetsanspråk i samhället, även granskande myndigheter, styrelser, chefer, politiker. I demokratier med en välinformerad och välutbildad befolkning är det också en helt naturlig utveckling att dessa auktoriteter ifrågasätts och alla grupper måste vänja sig vid att ständigt visa att de förtjänar omgivningens förtroende.

Som forskare blir man dock lite bekymrad över enkätfrågan, gällande respondentens förtroende för forskningen. Frågan föranleder lätt läsaren (respondenten) att tro att förtroende för forskningen är detsamma som "tro att forskningen kan visa oss sanningen". Men forskningen är ytterst sällan entydig. Tvärtom brukar det finnas studier som pekar åt såväl det ena hållet som det andra hållet. Snarare syftar forskningen idag till att öka "förståelsen" för olika fenomen. "Kunskap" är vare sig evig - eller heller ofärgad. Det vet vi i forskningen och det förstår också allt fler av människorna utanför forskningen.

Däremot finns det anledning att bekymra sig över forskningsfinansieringen i framtiden. En större andel forskning kommer framledes kommer att vara externt finansierad (av t ex företag) i stället för statligt finansierad. Detta kan lätt leda till beställda slutsatser i forskningen, om inte såväl fördelningen av dessa externa medel sker under ordnade former och av neutrala bedömare och sedan utförandet av forskningen sker oberoende.

 
Ny kommentar 
 
* = Obligatoriskt fält

* Ditt namn:   


Din webbplats: (frivillig)


* Kommentar:   


* Ange bokstäverna/siffrorna i bilden

 

 
  < Tillbaka till blogg
 

 
 
Om blogginlägget
Datum: 2011-08-16
Taggar:
Kategorier:  Övrigt
 
     
 
 
Senaste blogginläggen